Tv, tv, tv...
Som rubriken säger så tänkte jag skriva ner lite tankar om några olika Tv-program som jag fastnat för. Det första är Trädgårdskampen, har ni sett det? Jag som är i full färd med att planera båda våra trädgårdar, och är väldigt i uppstarten av mitt trädgårdsintresse bara suger in kunskap och inspiration. Jag hade aldrig tänkt tanken på att ympa en kaktus eller pH-mäta min jord. Men det är ju klart att jag måste göra det i framtiden. ;-) Eller nja, det kommer jag nog fortsätta fuska med. Men massor av fiffiga idéer och tips kommer därifrån, jag kommer ännu mer tänka på trädgårdarna som rum tex. Och att bygga på höjden. Längtar mycket till februari då jag ska börja så mina fröer inför sommarens odlingar.
Men ett program som jag verkligen längtat efter, och som äntligen haft premiär är Husdrömmen. Satt bänkad framför dumburken med tända ljus, godis och en god kopp the. Här skulle mysas! ;-) Men vilken besvikelse!!! Jag trodde i min enfald att det skulle vara människor som likt mig själv älskar hus, renovering, inredning, men som till skillnad från mig lyckats lite extra bra. :-)
I det här första avsnittet var det Barbie och Ken, deras barn Skipper och... Nej, så hette de såklart inte. ;-) Tommy och Fredrika båda ybersnygga och lyckade individer, de hade två fina barn och planerade även sitt bröllop mitt i allt. De stod mitt i kaoset som skulle bli deras 600kvm stora drömhus och berättade hur fantastisk den andra var. En reklamfilm för den superlyckade familjen helt enkelt.
Hur som helst, jag fortsatte titta även om jag tappat intresset lite, då nybyggda hus inte tilltalar mig så mycket. Fina att titta på men inte den charm och själ som man känner i gamla hus.
Men vad hände nu då, jo mitt i programmet ett par veckor innan bröllopet gör de slut. Bygget stannar, Fredrika som nyss deklarerat sin kärlek har plötsligt träffat en ny underbar människa, och mys-Tommy tar ut sin bitterhet på snickarna.
De väljer tillslut att bygga klart och sälja. Den sista scenen där man ska få se familjen i sitt drömhus blir ganska konstig. Då kommer Tommy och den nya ägaren och visar upp det enorma huset, poolen och terasserna. Väldigt långt från någon husdröm kan jag tycka, mer en mardröm eller den som gapar efter mycket...
Det väckte dock en himla massa tankar hos mig. OM jag hade obegränsat med pengar som jag antar att man har när man bygger ett sådant hus. Varför bygga huset mitt i ett bostadsområde? Då skulle iaf jag köpa en tomt med bra läge. Vid havet eller någonstanns med lite privat gård.
Huset blev ändå fint för att vara av den moderna öppna typen, de hade väldigt bra känsla och en väldig koll på bygget. Så jag är verkligen imponerad av deras kunskap och driv. Men jag undrar om det är värt det nu...??? Allt jobb och alla pengar, och det enda som hände var att de förlorade varandra OCH sin dröm.
Myskänslan jag laddat upp för uteblev, iaf i detta första program. Det efterlämnade mer en sorgsen känsla... Jag hoppas familjen mår bra idag!
Idag när jag målade det sista på min garderob som vi byggt själva, kunde jag inte låta bli att tänka på hur långt ifrån vår husdröm är deras. Och det är väll det som är det fina med drömmar, alla har sin egen. :-) Jag vill tex ha mitt hem gammaldags och vitt, med loppisfynd blandat med egenbyggt och nytt. Jag går igång på fynd som vi fixar till, eller min egenritade garderob. ;-) Men det viktigaste av allt, jag vill ha råd att behålla min husdröm även om jag blir själv. Skulle Jonas likt Fredrika i programmet träffa en underbar person och checka ut, så skulle jag och barnen ändå kunna behålla vår trygghet i hemmet. För mig känns det jätteviktigt!
Det var lite tv-reflektioner så här på min lediga onsdag. :-)
Ha det gott! Och sluta aldrig drömma! :-)
